Att vara uppvuxen på våfflor

Ibland får man unna och gotta sig! Det gjorde vi i helgen när jag lagade våffelbrunch till mig och Mattias efter en skön sovmorgon.

Jag är egentligen uppvuxen på våfflor när jag tänker efter. Mammas våfflor eftersom min pappa jobbade mycket när jag var liten. När min pappa lagar mat idag som pensionär blir det också ofta våfflor, mums! Hemma hos mig är det sällan jag köper hem sylt och andra sockriga godsaker, men i helgen slog jag till.

Mattias hade önskat hjortronsylt och trots att den var flerfaldigt dyrare än andra syltar fick mannen som själv är så generös och snäll skogens guld. Jag måste erkänna att jag köpte en sån där färdig våffelblandning för att få dem riktigt frasiga. Våfflor jag gör brukar annars mest bli mjuka. Faten från Kosta Boda, som jag har två av, vann jag någon gång under min fotbollskarriär som "årets spelare" eller kanske "årets nykomling". Jag minns inte riktigt men jag tycker de är fina och speciella.